Stallklimat
Det finns många aspekter på vilken typ av byggnad man ska välja. Nötkreatur är väl anpassade till låga temperaturer (se "Djuren") och behöver bara en oisolerad och väderskyddande byggnad. Val av inhysningssystem kan emellertid påverka vilken typ av byggnad man bör välja. Exempelvis kräver spaltgolvsboxar en isolerad och klimatreglerad byggnad som hålls frostfri. System med djupströbädd alternativt ströbädd fungerar bäst i oisolerade byggnader.
Undersökningar har visat att foderförbrukningen i princip är den samma i en isolerad byggnad som i en oisolerad byggnad. Det som avgör om foderförbrukningen ökar (eller tillväxten minskar) är om temperaturen går under den nedre kritiska temperaturen (se "Djuren"). Vid riktigt kalla perioder har djuren ett högre energibehov för att klara av att hålla kroppstemperaturen. Även fruset och kallt foder samt vatten kräver energi för uppvärmning. Uppfödning i en oisolerad byggnad eller med tillgång till ett väderskydd kan alltså ge något högre foderförbrukning (eller lägre tillväxt) under riktigt kalla vintrar.
Arbetsmiljön är också en aspekt att fundera på. Kan man tänka sig att utföra vissa arbetsmoment i kyla under vintern eller vill man kosta på en dyrare byggnad som är isolerad och få en bättre arbetsmiljö. Även funktioner i byggnaden påverkas av stallklimatet. Exempelvis kan utgödslingen sluta fungera i en oisolerad byggnad under långvariga kalla perioder.
Byggnadstyper
Byggnader för djur kan delas in i väderskyddande eller klimatreglerade, oisolerade eller isolerade, och öppna eller slutna. Med sluten byggnad menas att den har fyra väggar och tak. En öppen byggnad har minst en vägg öppen och kan exempelvis vara en enkel stolpbyggnad med tak och tre väggar. En väderskyddande byggnad är en enkel oisolerad byggnad som ger skydd mot vind, nederbörd, solinstrålning och värmeutstrålning nattetid. Byggnaden kan vara öppen, ha luftgenomsläppliga väggar eller försedd med stora ventilationsöppningar. Stallklimatet i denna typ av byggnad följer lufttemperaturen och luftfuktigheten utomhus. Om byggnaden är sluten kan stalltemperaturen vara ca 2-6 oC högre än utetemperaturen under vintern. Enligt djurskyddsföreskrifterna får stallets relativa luftfuktighet endast undantagsvis överstiga uteluftens luftfuktighet med mer än 10 procentenheter. Luftväxlingen i oisolerade och väderskyddande byggnader skapas med naturlig ventilation.
Figur 2.5. Exempel på väderskyddande byggnad (sluten oisolerad byggnad).
Figur 2.6. Exempel på väderskyddande byggnad med tre väggar och tak samt öppen långsida.
En klimatreglerad byggnad är isolerad och sluten. Lufttemperatur och luftfuktighet kan styras genom att reglera luftflödet genom byggnaden. En klimatreglerad byggnad för nötkreatur kan antingen vara dimensionerad för att hålla ca 10 oC under vintern eller för att vara frostfri och hålla ca 5 oC under vintern. Ventilationen i klimatreglerade byggnader kan antingen vara naturlig eller mekanisk.
Funktioner i oisolerad byggnad
Kraftfoderstationer och transportskruvar för kraftfoder fungerar bra i oisolerade stallar. Utfodring av grovfoder/fullfoder med eldrivna fodervagnar fungerar för det mesta bra men problem kan uppstå med kondensvatten som fryser på rälsen. Det kanske svåraste är att mekanisera utgödslingen. Man bör fundera igenom hur gödseln skall skrapas ut ur stallet vintertid. Vilka åtgärder kan man vidta för att förhindra fastfrysning av skraporna och vilka andra alternativ man har för att ta ut gödseln vid en lång köldperiod. Exempelvis kan det vara bra att det finns körbara portar vid gödselgångarna så att det går att skrapa med traktor under perioder då gödseln fryser.
Frysrisker bör också beaktas med hänsyn till halkningsrisker på golvytor. Dessa risker kan begränsas genom att installera värmeslingor på de ställen man vill frostskydda, exempelvis vid vattenkoppar. Självfallet måste man garantera att djuren har kontinuerlig tillgång till vatten och därför måste man förhindra att frysning sker i vatteninstallationerna (se "Vatten och avlopp").
Arbetsmiljö i oisolerad byggnad
En god arbetsmiljö innebär att man i största möjliga utsträckning eliminerar tungt kroppsarbete, olämpliga kroppsställningar, alltför varma eller kalla utrymmen osv. Såväl värme som kyla ökar belastningen på kroppen. Stark värme eller svettning liksom avkylning utgör hälsorisker och känsligheten ökar med stigande ålder. Oisolerade byggnader kan under vinterförhållanden ha klimatproblem inne i stallet om det inte finns tillräckligt med ventilationsöppningar. Man bör vara speciellt försiktig med drag (avkylning på grund av luftrörelser vid låga temperaturer) som är ohälsosamt för både skötare och djur. Om man omväxlande arbetar i byggnader med stora temperaturskillnader och eventuellt även utomhus bör man eftersträva så få byten av arbetsklimat som möjligt. Fler synpunkter kring arbetsmiljön finns under fliken "Grunder" i kapitlet om "Arbetsmiljö".
Byggnadskostnader
En uppskattning av kostnaderna för enbart byggnadsskalet för olika typer av byggnader visar att en isolerad byggnad för 12 oC stalltemperatur inomhus har ca 45 % högre byggnadskostnad än en oisolerad byggnad. Byggnadskostnaden för ett semi-isolerat byggnadsskal, dimensionerat för ca 5 oC stalltemperatur, är ca 25 % dyrare än det oisolerade byggnadsskalet.
Figur 2.7. Byggkostnad inklusive tak, väggar och golv beroende av U-värde för byggnadsskalet.