Ströbädd
Djuren går lösa i en kall (oisolerad) byggnad. Djuren vilar på en gemensam ströbädd som vanligen gödslas ut på våren (djupströbädd) eller ett flertal gånger om året (enkel ströbädd). Detta stallsystem är förmodligen det mest djurvänliga idag. Vid rätt skötsel av ströbädden är djuren rena. Missköts den är systemet olämpligt. Ett inhysningssystem med ströbädd kräver stor tillgång till strömedel av god kvalitet. Dessutom krävs plats att lagra strömedlet.
Figur 3.1. Djupströbädd med skrapad gång
Både ströbädd och djupströbädd kan kombineras med en lång eller kort ätplats. En lång ätplats innebär en gödselgång som är tillräckligt bred för att djur skall kunna passera bakom ett annat djur som står och äter. Gången skrapas ren från gödsel. Detta system benämns vanligen ströbädd med skrapad gång. En kort ätplats är lika lång som djuret när det står och äter. Den korta ätplatsen är ”självrensande”. System med kort ätplats är inte vanliga i Sverige och kommer inte att beskrivas närmare här.
En annan speciell typ av ströbädd är glidande ströbädd.
Byggnad
Eftersom ströbädden avger mycket fukt krävs stort luftutbyte och systemet fungerar därför bäst i en väderskyddande byggnad (oisolerad). Byggnaden bör vara fribärande och ha tillräcklig takhöjd. Stolpar och låg takhöjd ställer till problem vid utgödsling av bädden. En invändig takhöjd på 4,2 meter är lämplig vid nybyggnad. Vid ombyggnad kan man tillåta sig lägre takhöjd om man planerar utgödslingen med t.ex. minilastare och accepterar högre arbetsåtgång per djur och år. Grund och väggar skall dimensioneras för det tryck ströbädden ger på konstruktionen. Denna bör vara utformad med tanke på utgödsling med lastmaskin. Vid planeringen bör man även se till att undvika hörn som måste gödslas ut för hand.
Byggnadsarea
Byggnadsarean blir större jämfört med andra inhysningssystem. Under fliken "mått" står det hur stora areorna skall vara vid lösdrift och djurhållning med ströbädd. Dikor behöver minst ha en liggarea på 3,40 m2 och en totalarea på 4,8 m2 (exklusive utrymme för kalvgömma). Golvet i djupströbädden ska ligga 600-1200 mm under gödselgångens nivå. Höjden är beroende av stallperiodens längd och djurens ålder. Bädden växer ungefär 4-6 mm per dag. Trapporna ner till bädden ska vara 200 mm höga och minst 500-600 mm djupa.
 |
 |
Figur 3.2. Sektion med trappa till djupströbädden. Nedre trappsteget bör vara 500-600 mm beroende på hur mycket strö som läggs in när bädden startas.
Beteende
Läggnings- och resningsrörelser är normala på ströbäddar. Nötkreatur föredrar att ligga på mjukt underlag framför hårt.
Inredning
Inredningen anpassas till djurens ras, vikt och storlek. I de fall enbart ströbädd eller djupströbädd utan skrapad gång väljs måste inredningen höjas eller anpassas beroende på hur bädden växer (beroende på djurens ålder och stallperiodens längd). Exempel på olika foderbordsavskiljare visas i kapitlet "Foderhantering".
Gödselhantering
Det är vanligt att ströbäddsytan kombineras med en gödselgång längs foderbordet. Dels så minskas ströåtgången, dels så får djuren tillgång till en hård golvyta så att klövarna slits. Går de enbart på en mjuk ströbädd finns risk att klövarna blir långa. Betongytan i gödselgången skall mönstras eller spåras så att halkrisken för djuren minimeras. Gödselgången kan skrapas antingen med mekaniska skrapor eller med traktorskrapa. Ströbädden växer under produktionsperioden, vilket man bör ta hänsyn till vid planeringen av utgödslingsintervallet. Mer information finns i kapitlet om "gödselhantering".
Ströbädd
Strömedlet har många funktioner i en ströbädd. Det viktigaste är att åstadkomma en torr, varm och hygienisk yta för djuren att ligga på. Hur ströbädden fungerar är beroende på mängd, typ och kvalitet på strömedlet (se "Ströhantering".
Skötseln av ströbädd och djupströbädd kan delas upp i anläggning av ströbädd, daglig skötsel och utgödsling. Anlägg djupströbädden så tidigt som möjligt på hösten, då det fortfarande är varmt i byggnaden. Det är viktigt att lägga ett tätt tjockt halmlager i botten. Lägg ett lager småbalar eller motsvarande mängd löshalm. Om man lägger lite halm i början går det åt mer i fortsättningen. Halmen måste vara torr och av god kvalitet. Anlägger man en ströbädd kan man lägga ett tunnare lager jämfört med djupströbädd.
Den dagliga skötseln av ströbädden är viktig, dels för att alla djuren skall ha möjlighet att ligga rent och torrt, dels för att hålla nere strömedelsåtgången. Strömedelsmängden varierar mycket. Det är en rad olika faktorer som påverkar ströbehovet som byggnad, boxens utformning, beläggningsgrad, djurkategori, djurvikt, typ och kvalitet på strömedlet samt fodermedel i foderstaten. Dessutom kan skötarens uppfattning om vad som är en torr ströbädd ha betydelse för strömedelsåtgången. Årstid och väderlek påverkar också ströåtgången. Det åtgår mindre strö om man har en skrapad gång jämfört med hel ströbädd. Skillnaden är ungefär 40 % mindre strö med skrapad gång.